superresan.blogg.se

Vi gick och la oss när klockan var 21 igår och hade planen att gå upp 8.30 för att hinna till frukosten kl 9. Vi insåg att vi hade försovit oss imorse när jag tittade på klockan och den var 10. Då hasade vi oss ner till matsalen för att hitta en gullig liten frukost för två personer uppdukad på ett av borden. Värdinnan flög upp när vi klev in och visade oss snabbt till bordet med ett stort leende på läpparna. Hon är så söt!! Det var gröt, fil, ägg, mackor, apelsin, kaffe och lite till. Gott att ta en paus från knäckebrödet med mjukost som vi levt på de senaste dagarna. 

Vi bestämde igår att ge oss ut på en liten promenad/hajk på förmiddagen om det var fint väder. Så när solen började skina efter frukost drog vi oss ut och började gå uppåt bergen. Skogen ser även här ut nästan precis som i Sverige och stigarna var så fina o slingriga. Vi gick en bit (20-30 minuter) innan min höft gav upp och bestämde sig för att den inte vill gå mer i uppförsbackar. Så för att slippa gå runt och ha ont resten av dagen så stannade jag o fotade lite när Kattis gick upp en lite längre på berget. 

Det kan ju ändå inte vara så många svenskar som kan säga "jag har badat i Bajkalsjön". Trots ett 20 tal par ögon som tittade på de två galna svenskarna som skulle bada så tog vi oss ett dopp och behövde inte ens skynda oss upp. Det var liksom vanlig temperatur, och ändå hade flera sagt till oss innan att det var alldeles för kallt för att bada. Stolta stod vi kvar ett tag på stranden då man kunde inte sitta pga obekväma stenar och glas (detta förstör bilden lite av stranden så ville inte nämna det innan men tänk inte mer på det nu) och tog in solstrålarna o de fina omgivningarna innan vi försökte att diskret byta om.

Vi insåg också där på stranden att ryskar allmänt verkar ha en oförmåga att uppskatta saker. Utmed vattnet satt flera personer på handdukar och solade, så åker det förbi en stor båt 20-30 meter från strandkanten vilket skapar ganska stora vågor. Ingen verkade förstå att vattnet liksom flyttar framåt i samband med att det kommer vågor, så alla satt lugnt kvar ända tills vattnet sköljde över dem och de började skrika. Knas.

Efter att ha flyttat på några stenar så satte vi oss utmed muren på stranden och tittade på allt, samtidigt som vi drack lite halvljummen yoghurt för att stilla hungern. En kvinna några meter bredvid oss satt på en fyrkantig mönstrad filt och hade picknick med sin hund som bar en orange solklänning med rosa rosetter, på andra sidan om oss ute i vattnet guppade en gammal båt där rosa pantern strömmade ut ur högtalarna. Så vi hade det väldigt bra där i solen utan massa störande måsten och kunde bara sitta där. 

Vi åkte med en annan minibuss-galning tillbaka till Irkutsk. Båda två blev inträngda längst bak o jag hamnade mellan Kattis och en rysk dam. Varje buss är lite inredd och just den här hade dekorationer i form av ljusrosa gardiner med små guldiga tofsar som hängde o slängde utmed kanterna. Speciellt för en buss tycker jag, men kanske inte speciellt här i Sibirien. Det satt jag och försökte tänka på istället för att få klaustrofobi panik samtidigt som vi lyssnade på våran Australien lista på Spotify. 

Nu är vi tillbaka i Irkutsk, har hittat till hotellet faktiskt helt utan problem det låg (typ) där det skulle ligga på kartan, och så har vi precis varit o käkat middag här i stan. Trötta, belåtna och taggade på Mongoliet.