Ja vi missade vårt tåg till Ulan Bator så ja vi får stanna en dag till här i Irkutsk. Duktiga som vi trodde att vi var hade vi satt klockan på 06:30 för att hinna upp och duscha innan frukost kl 7 och sedan lämna hotellet vid 8. Allt detta skedde galant och utan problem, vi hade gott om tid för att hinna till tågets avgång. Så vi steg ut i ett 7 grader kallt o regnigt Irkutsk när klockan stod på 8:05 och började färden mot tågstationen. Vi hade då 48 minuter på oss att ta oss dit. Det var ju lugnt. Efter lite lugnt spatserande och omkring-tittade på Irkutsk gick vi upp för den långa trappan som ledde till bron över ån. Jag tittade då på klockan för första gången och insåg att den var 08:43, alltså 10 minuter tills tåget skulle gå och den där bron är ganska så lång. Vi började småspringa/powerwalka eftersom det är extremt svårt att springa med en gigantisk väska på ryggen (om ni inte har provat - gör aldrig det, tyngden skapar balanssvårigheter och man riskerar att ramla) och när vi kom av bron höll vi vänster i en skarp kurva. Sedan var det bara en raksträcka kvar och man började tänka att "jo vi kommer nog hinna ändå, allt annat har ju ordnat sig hittills på resan". Så möts vi av tre gigantiska hinder i form av sjöar som bildats av regnet under natten (som förresten höll oss vakna hela natten, så vi var i princip två sömngångare som sprang i spöregn) och den första korsar vi bara rakt igenom och skorna blir alldeles blöta o gosiga. För att passera de nästa två tvingades vi upp på en liten kant på en halv meter som delade bilvägen med trottoaren. Att balansera på denna kant (som var en bit bredare än min fot) med båda händerna fulla samt en ryggsäck som drog mig bakåt samt stressen från helvetet, var inte så lätt. Men vi lyckades och sprang den sista biten tills vi insåg att klockan var 08:54 och tåget hade åkt. Med den sista gnutta hopp som fanns kvar inom oss letade vi igenom alla spår med avgående tåg men icke. Vi hade missat tåget och var inte så glada på livet.
Efter att ha pratat med 3 personer som kunde noll engelska och inte förstod vad vi ville göra så hittade vi tillslut till rätt lucka för att köpa nya biljetter. Så nästa tid att passa är 17:02 (Moskvatid) för att hinna ha en dag i Mongoliet iallafall. Det var också här vi insåg att vi hade räknat fel på tidsskillnaden mellan Moskva och Irkutsk med 1 timme. Alltså, om vi hade kommit fram till stationen 08:53 så skulle det ändå inte ha funnits något tåg för oss att stiga på, eftersom att vår avgång var kl 07:53. Då hade vi stått där som andfådda fån och fattat absolut ingenting. Nu har vi hur som helst nya biljetter (som inte ens kostade så mycket) och vi får väl försöka hitta på något att göra här idag.
Åkte rysk spårvagn nyss, biljetten kostade 3kr för två personer, alltså 1,50kr var. Det var ju ganska bra om man jämför med priserna hemma ändå. Nu har vi hittat ett café "Travelers Coffee" och jag har fått dricka gott vanligt kaffe för första gången på resan. Vi kommer antagligen stanna här rätt länge då de är jättetrevliga, maten verkar svingod och så är vi trötta o frusna så vi orkar inte gå någon annanstans i spöregn. Så det gör inget att vi missade det där tåget, det glömdes direkt när vi klev in i detta paradis med bekväma fåtöljer och nostalgisk musik. Fikat är avklarat, snart är det lunch. Här stannar vi nog ett tag.
skriven
Härliga och engagerade rader....Tänka att det som inte blir som man tänkt ofta bli riktigt bra historier, fast sen förståsssss.......:-)